2

Du kommer aldrig att vara den smartaste personen i rummet och du behöver inte vara det

Du kommer aldrig att vara den smartaste personen i rummet, så sluta försök att vara det

Jag var på mönstring och hade precis gjort klart mitt styrke- och konditionstest. Mina resultat på testet sa de var bra och det skulle ge mig många möjligheter om jag bara fick bra på IQ-testet också. Det ska väl inte vara så svårt, tänkte jag.  

“Jag kände att jag kunde bli vad som helst, inget stod i min väg!”

Någon timma senare var vi ungefär femtio man som klev in i ett stort rum. Datorerna, skrivborden, stolarna och lamporna såg ut att vara plockade direkt från antikrundan eller som tagna ur regalskeppet Vasa, grejerna var ärkegamla. Jag satte mig vid en av de stationära datorerna och en vän satte sig bredvid mig. “Nu kan ni börja, ta på er hörlurarna” sa testledaren. Framför mig på bordet låg ett par gigantiska hörlurar som var gulvita, färgen påminde om grädde och storleken om hur långt efter försvaret låg i teknikutvecklingen. När jag tog på mig hörlurarna hörde jag en robotliknande röst som läste upp instruktionerna. Rösten berättade att vi först skulle få några uppvärmnings-övningar. Dessa övningar bestod av sifferkombinationer, olika kuber och symboler man skulle para ihop och hitta mönster i. När jag klickade på datorn och såg Windows 95 installerat, som jag redan då tyckte var rena stenåldern började jag skratta samtidigt som jag inte blev förvånad eftersom allt annat där inne passade bra bredvid Vasaskeppet.

“Från att det kändes som att jag kunde bli vad jag ville till att jag inte kunde bli något, på några få klick.”

Testet började och när jag hade kommit halvvägs och möjligtvis fattat en tredjedel av frågorna, svarat rätt på hälften av dem reste sig vännen bredvid mig och gick. Han var redan klar och jag satt kvar med hälften av frågorna kvar att göra.

“Att han var klar med frågorna och att jag hade hälften kvar att göra sa allt till mig.”

Det gjorde att jag kände mig ganska värdelös och resten av testet försökte jag inte ens slutföra. Det gick inte, och det som ekade inom mig var “han var klar och jag satt med hälften kvar att göra!” Jag hade läst matte A på två år i gymnasiet eftersom jag valde bygginriktningen då jag inte var intresserad av ord eller siffror. Jag hade inte en aning om hur jag skulle lösa problemen i testet, det var som om att förklara vägen för en blind person genom att peka eller att en färgblind lär en annan färgblind om färg. Det var inte bara frågeställningarna i sig som var ett problem utan jag hade inte en aning om hur man skulle tänka. Att rotera medsols eller motsols, titta efter mönster i sifferkombinationerna m.m.  Testet gick även på tid!  

“Provet var en katastrof!”

Jag visste att det gick åt helvete då jag inte förstod så mycket av testet och jag klickade mig till slut bara igenom testet för att bli klar med skiten. Efter provet fick vi reda på resultatet och jag frågade självklart vad vännen fick. Han svarade “åtta av tio rätt”. När jag tittade på mina fyra av tio rätt och kom ihåg att han redan var klar när jag hade gjort hälften av frågorna kände jag mig totalt hjärndöd.

“Mina val blev begränsade av mitt IQ-test men jag fick ändå en tjänst som jag såg fram emot.”

Till slut fick jag ändå en tjänst som jag såg fram emot att få börja på. Jag skulle vara uppe i norra Sverige och vakta en flygbas och träna hundar. Det lät hur bra som helst och jag var supertaggad att göra lumpen. En månad innan jag skulle åka upp fick jag hem ett brev på posten “På grund av nedskärningar inom försvaret kommer du inte att få göra lumpen.” 

“Det var ett ganska hårt slag eftersom jag sett fram emot detta men om jag hade gjort lumpen kanske jag aldrig skrivit det här.“

Jag är inte speciellt begåvad när det gäller IQ-tester med symboler, siffror, ord och kombinationer man ska lösa. Ganska obegåvad skulle jag kunna säga utan underdrift. Idag är jag mer än okej med att var obegåvad när det gäller IQ-tester eftersom jag har bevisat för mig själv att det går att vara smart på andra sätt, egenskaper jag ser hos mig själv som har hjälpt mig att nå dit jag är idag. Dessa egenskaper är inte uppradade i någon speciell ordning utan det är de egenskaper som hjälpt mig mest och jag har troligtvis missat några.

“Fall inte tillbaka på något utan fall framåt.“

Envishet

Den höga procenten av envishet som jag besitter kommer nog mest från min far. När jag var yngre hamnade vi ofta i bråk och argumentationer eftersom ingen av oss ville vika en tum. Jag är tacksam över den höga procenten envishet han gav mig. Om jag inte hade haft en hög procent av envishet i mitt DNA hade jag gett upp ganska fort. Vad du än försöker uppnå kommer det ta mycket längre tid än du tror, det kommer krävas mycket mer av dig själv och det kommer dessutom vara mycket jobbigare än vad du tror.  Att vara envis är inte bara bra utan i vissa fall kan det vara en väldigt dålig egenskap. Om du vet med dig att du är envis, träna på ödmjukhet, att lyssna och känna empati.

Ärlighet

Min första bok öppnade en ny dörr inom mig, en dörr som gjorde att jag kunde vara mer ärlig, inte bara mot andra människor utan även mot mig själv. Jag såg mig själv mer för vem jag var, hade varit och inte vem jag trodde, önskade eller vad andra såg mig som. Ärligheten gav mig en möjlighet att acceptera mycket av mitt förflutna och mig själv.

Agerande

Fördelen med att agera är att du får veta ganska fort om något fungerar eller inte och det går ju att kalibrera vart efter. Utan agerandet kommer inte idéerna till liv, utan att agera går du i samma spår som du gjorde innan. Så agera mycket men använd även det du har mellan öronen.

Nyfikenhet

Det är något inom mig som vill fortsätta framåt, fortsätta utforska livet, saker och min egen potential. Vad finns mer? Vad kan jag lära mig? Hur mycket kan jag skapa? Vad kan jag göra? Vad ska jag göra? Vad ska jag inte göra? Allt det här får jag svar på genom att låta min nyfikenhet dra mig framåt. Den drar mig framåt tillsammans med andra egenskaper och möjligheter som finns inom mig.

“Att vara blåögd har varit enormt viktig för min förmåga att fortsätta framåt. Nyfikenheten finns inom mig och säger “det är ingen konst, det är bara att göra”.

Blåögd

Mina blåa ögon som egentligen är bruna/gröna har hjälp mig.
En “smart person” med högt IQ kanske tänker, skriv en bok! Varför skulle jag göra det? Det finns ingen fördel med det och sedan ska jag sälja den! Hur stor är chansen att jag ens kommer sälja 10 stycken, 100 eller 300? Det finns en minimal chans och därför kommer jag inte att göra det. Att vara blåögd har varit enormt viktigt för mig att kunna fortsätta framåt.

Att agera mot rädsla för att skapa mod

Jag vet att om jag vill bli bättre på något kommer jag behöva agera fast jag är rädd. Det mesta jag har gjort har jag varit rädd för att göra. Jag vet att om jag vill ha något jag aldrig haft kommer jag behöva göra saker jag inte gjort och det skapar rädsla, rädsla för det okända. Det som är bra är att du lär dig att du inte går sönder, att världen inte går under och att du blir bättre på hantera rädslan.

Våga vara dålig först

Jag har aldrig varit naturligt bra på något jag provat. Det har alltid varit en fruktansvärd uppförsbacke . Ända tills nu förstår jag att det är en gåva, det är en gåva att inte vara naturligt bra eftersom jag har fått lära mig att kämpa, jag får kämpa och utvecklas och bli bekväm med känslan av att vara dålig först, för att sedan kunna bli bättre.

“De flesta människor tror jag, måste ha modet nog att vara dåliga först innan de blir bättre och till slut bra.”

Självförtroende

Självförtroende är något som byggs upp när du agerar, det är bundet till en prestation. Om du gör mer får du bättre självförtroende även om du misslyckas eftersom du förstår att du inte dör eller går sönder. När du får den insikten gång på gång gör du mer och ditt självförtroende ökar, vilket leder till en positiv spiral uppåt.

Ansvar

Att våga ta ansvar över ditt liv, ditt beteende och val är det viktigaste du kan göra. Om du inte vill ta ansvar och säger “det är inte mitt fel” säger du till dig själv att du är ett offer, du är ett offer och kan inte göra något, du kan inte påverka ditt liv vilket skapar en negativ loop. Om du inte vill ta ansvar över ditt liv kommer det inte bli en förändring. Ansvar börjar genom att ta små medvetna beslut varje dag.

“Ta ansvar för dig själv och dina val så slutar du att känna dig som ett offer.”

Vara redo att lära

När du går ut skolan vet du egentligen inget, du har inte en aning, du tror att du vet, men du vet inget. Om du inte vill utveckla dina förmågor och ditt “tänk” kommer du stanna i ditt gamla “tänk” och vara lika “uppdaterad” som datarummet vi klev in i när vi skulle mönstra. Du går runt med samma operativsystem som när du gick ut skolan. Du har samma övertygelser om att saker är på ett givet sätt fast världen ser helt annorlunda ut. Du går runt med Windows 95 i huvudet när allt runt dig är Windows 2000000000. Lärdom får du genom att läsa, prata med människor och agera. När du lär dig har du en möjlighet att utveckla en stor del av din potential.

Hantera psykisk och fysisk smärta

Vad du än försöker uppnå kommer du möta psykisk och fysisk smärta. Vad jag märkt är att jag har blivit bättre på att hantera eller rättare sagt inte hantera det med tiden eftersom utmaningarna fortsätter. Många utmaningar jag möter idag har jag mött tidigare, dessa utmaningar som jag mött tidigare skapar ingen ångest, frustration, ilska eller sorg som greppar tag i mig längre. De tidigare utmaningarna har gjort att jag är starkare än någonsin samtidigt som jag fortsätter att få svårare utmaningar som ibland skapar ångest, frustration, rädsla och ilska eftersom det är första gången jag möter dem. Om du lever ett liv utan utmaningar, utama dig själv innan livet tvingar dig till en utmaning. 

“När och inte om, utan när jag tar mig igenom dem blir jag starkare och det jag har framför mig i utmaningar förbereder mig för framtiden.”

Slut anta och ha förväntningar

Enklaste sättet att skapa mental smärta är att anta saker och ha förväntningar på människor och omvärlden. Fråga dig själv, hur mycket känslor skulle du spara om du inte förväntade dig allt av alla andra och omvärlden? Svar: MASSOR!

Ödmjukhet

Ödmjukhet är något livet visar dig även om du försöker blunda. Du kommer få dig en  läxa om och om igen tills du lär dig att kunna visa ödmjukhet vilket är en enorm fördel. Ödmjukhet har jag lärt mig genom att jag har kraschat, genom att jag har mått skit och varit på botten.

Värdera din dröm högre än ett misslyckande

Vad du än väljer att försöka uppnå måste du förstå att du måste värdera det högre än att misslyckas. Du kommer att misslyckas och om du värderar misslyckandet högre än vad du vill åstadkomma kommer du att ge upp, du kommer inte klara av det. Du måste även värdera “det” högre än vad andra människor tycker, tänker och säger om “det” annars kommer du ge upp.

Värdera något högre än känslan av misslyckande.”

Comments 2

  1. Känner igen mig själv i mycket och håller med om allt. Hade riktigt bra slutbetyg i skolan men jisses, om livet hade man ju lärt sig noll. Många “misslyckanden” har det blivit, botten har nåtts mer än en gång men har också en hel del guldkorn samlade på vägen. Har vågat ta dom där stegen trots allt och oavsett vad omgivningen tyckt. Idag är jag starkare, klokare men fortfarande en novis som har mycket kvar att lära.

  2. Post
    Author

    Hej Sandra!
    Det glädjer mig att du kan känna igen dig i texten även om känslan just då inte var kanon! modigt och starkt att du fortsatt och alla har mycket att lära 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.