Att jaga en dröm är inte enkelt

Att jaga en dröm är inte enkelt men vad har du för val?

Min dröm om att surfa dagligen hade lett mig till ett liv som surfinstruktör. Det var ett enkelt och ett härligt liv. Livet var surf, fest, brudar och röka braja. Ett liv jag trodde var drömmen som jag njöt av ett tag.

Tills ”taget” tog slut, som var efter fyra månader. Då var det något inom mig som sa att det var dags för något annat. Det var den längtan efter något annat som hade fått mig till att börja jobba som surfinstruktör.

Den längtan ville något annat i stunden. Och jag hade inte en aning om vad, hur det skulle gå till eller hur jag skulle börja.

En, två eller fyra veckor efter jag känt det, satt jag och slötittade på YouTube, när en video dök upp. Videon trollband mig och jag kommer fortfarande ihåg orden i videon ”Freedom, Fun and Adventure”.

Orden var fyllda med passion och den ihopklippta videon pratade till min själ. Videon och orden nådde något inom mig som var en dröm jag inte visste att jag hade.

Denna vision ledde till en ny målbild. En målbild jag började fantisera om precis som målbilden innan, hade lett mig till livet jag levde i stunden.

”Min längtan efter något annat viskade att jag skulle ta chansen. Vad för chans visste jag inte.”

Någon vecka efter videon fick jag ett samtal från en vän. Han frågade om jag ville börja jobba som säljare i Stockholm. Telefonförsäljare är det värsta som finns. Men om jag ska ha mitt eget företag i framtiden behöver jag lära mig sälj, tänkte jag.

Och någon månad efter bodde jag i Stockholm hos en vän, jobbade som telefonförsäljare och samma år, 2013, startade jag en enskild firma.

En firma som jag inte visste vad jag skulle göra med. En firma som knappt skulle ha någon inkomst, utan nästan bara utgifter i flera år. Dessa utgifter som jag täckte upp med pengar som jag tjänade på mitt vanliga jobb.

Vänta, vänta, vänta nu, Tomas. Du tog alltså dina pengar från ditt vanliga jobb och investerade utan att se några som helst framsteg? JA!

Där började en ny rak väg mot den nya drömmen

Jag hade inte en aning om hur jag skulle börja. Och att ”tjäna pengar” via en dator var ganska brett. Det fick mig att fundera väldigt mycket, läsa och försöka ”komma” på vad jag skulle göra.

Allt detta funderande och läsande ledde till en form av frustration, vilsenhet och sen desperation eftersom jag inte kom närmare min dröm.

Jag kom inte närmare och tiden gick, och jag visste fortfarande inte vad jag skulle göra. Mitt i desperationen fick jag en ny video i mitt ansikte. I videon pratade två män om hur man skulle använda deras ”idiotsäkra automatiska pengsystem” för att bli rik.

Som jag tolkade det skulle jag kunna resa, surfa och leva mitt liv i frihet utan att egentligen behöva göra ett skit, under tiden pengar skulle flyga in på mitt bankkonto.

Inte bara det, utan det var med ett system som man knappt kunde misslyckas med.
Jag köpte in mig i deras ”idiotsäkra automatiska pengsystem” som kostade mig 15 000 kronor.

Och övertygade mig själv att deras system var lösningen.  Och jag trodde att jag skulle bli miljonär på några månader med noll erfarenhet inom marknadsföring, försäljning eller företagande, trodde jag fel.

“Ett halvår senare hade jag fortfarande inte tjänat en spänn. Fast jag studerat och försökt flera timmar varje dag. Inte bara det att jag lagt ned blod, svett och tårar, jag hade även investerat tusentals kronor i marknadsföring som inte gett ett skit.”

Vissa nätter satt jag framför datorn och grät av frustration och kände mig så värdelös. Känslan kom från att jag inte kunde göra något så enkelt som att lyckas med deras ”idiotsäkra automatiska pengsystem”. Deras system som man knappt kunde misslyckas med, misslyckades jag med och under denna månad gav jag upp.

Jag gav upp och men jag fortsatte och intalade mig själv att det var fel idé och försökte istället med något annat. Något annat var att anlita indier som skulle jobba åt mig.

Idén var att jag skulle sälja in tjänster och de skulle göra jobbet. Dessa indier var tydligen ”social- och mediaexperter”. Och innan jag ens började sälja in tjänsten till företag gav jag indierna mina sociala mediakonton för att se vad de kunde göra.

Dessa ”experter” fick alla mina konton låsta då de spammade sönder alla kanaler med blogginlägg, uppdateringar och massutskick med förfrågningar.

Efter det försökte jag med logotyper, bygga hemsidor, hyra ut programmerare och senare SEO. SEO hade jag lite lycka med. Jag hade en vän som hade en kontakt som behövde hjälp.

Vännen frågade mig och jag sa: ”självklart”. Så jag pluggade på om SEO i några dagar och sen åkte jag till kontakten. Två veckor senare hade jag tagit fram ett kontrakt på sju sidor och ett pris.

Kontraktet var på 4 000kr i månaden om han valde tolv månader, eller 6 000 kr månaden om han valde sex. Han skrev på tolv månader och det var bara en liten detalj. Jag hade ingen aning om hur man faktiskt gjorde SEO.

2014

I slutet av 2014 bestämde jag och min dåvarande flickvän att vi skulle flytta ned till Portugal över vintern. Allt jag kände var wow! Nu hade jag mitt liv av ”Freedom, Fun and Adventure” eftersom jag hade en inkomst och kunde fixa andra kunder där nere.

Tjejen åkte ned tre veckor innan mig, och när jag kom ned fick jag veta att jag blivit utbytt. Jag stod själv i Portugal utan någonstans att bo, mina möbler stod i hennes lägenhet i Sverige som var uthyrd.

Jag hade precis förlorat en person som jag älskat, och min dröm hade jag fått upplevt i tolv timmar.  Allt kändes som om det var förlorat, och där och då föll jag ned i ett hål, ett hål jag skulle trilla i under tre år.

Jag åkte tillbaka till Sverige två dagar efteråt, flyttade in hos vännen som hjälpte mig med kontakten. Jag fick använda hans sjuårings rum som mitt.

Vännen var vår gamla granne och han sa: ”Tomas du kan bo här tills du kommer på fötter”.

Pluggandet med SEO fortsatte tills jag hittade en kille som visste hur man gjorde. Vilket blev bra och funkade i nästan ett år tills de började strulade med betalningen, efter kontakten slutat som butiksansvarig.

”Jag var tillbaka på ruta noll igen.”

Några månader efter mötte jag en kvinna i en bokhandel som sa: ”Du borde skriva en bok och föreläsa.” Jag frågade hur jag skulle göra, och hon svarade: ”Du kan börja med att vara med i ett bokprojekt som jag gör.”

Jag blev involverad i hennes bokprojekt samtidigt som jag började skriva boken En man, flera liv. Tanken jag hade om att skriva en bok var det kan väl inte vara så svårt. En självbiografi om mig kommer hela Sverige vilja läsa. 

Och jag är glad över att jag var så naiv när jag började. När jag skickade in första kapitlet som varpå tjugo sidor till korrekturläsning kände jag att, det här är klart, skönt som fan!

Resan av att skriva boken var ett rent helvete eftersom jag skulle lära mig att jag var totalt ordblind. Jag var inte bara ordblind utan jag hade även mycket obearbetade känslor inom mig.

Alla dessa känslor kom upp till ytan och det kändes som om de slet sönder min själ och hjärta i bitar, som en nilkrokodil dödsrullar en antilop för att slita av kroppsdelar.

Jag gav inte upp utan boken blev klar trots att varje kapitel var ett rent helvete. Och under mitt boksläpp av boken En man, flera liv var jag fylld med ångest. Det kändes som om det satt en taggtråd runt mina inre organ. Taggtråden blev mer åtdragen för varje andetag.

Under mina två timmar som jag satt där för att sälja mina böcker, ville jag enbart sjunka genom golvet. Av alla mina 300 böcker jag hade med mig sålde jag endast tolv.

Tio av dessa var stödköp av vänner. Medan jag satt där, funderade jag på bränna upp resten av böckerna och såg mig själv göra det i lycka.  Och under kommande månaderna sålde jag dessa 300 böcker via föreläsningar, på gator och i köpcenter.

“När dessa tog slut fick jag den magiska idén av att köpa femhundra till. Jag hade ju redan sålt 300? Då kan jag väl sälja 500 till.”

Dessa 500 var inte lika lättsålda, utan de flesta av dessa böckerna hade jag i källaren hos en vän, flera travar med kartonger. Medan jag försökte sälja dessa böcker hade jag ett vanligt jobb, sov på golv hos olika vänner.

Allt jag ägde utöver mina böcker var i stort sett en dator och en resväska med kläder. Jag hade även ett förflutet som jagade mig. Ett förflutet som jag korsfäste mig själv för.

Vissa stunder var värre än andra och det var många kvällar jag låg tyst i mörkret på en madrass på golvet hos en vän och grät. Jag grät i kudden för mig själv, för att jag kände mig så misslyckad.

Jag klandrade mig själv att det var mitt fel, att jag förlorat min dröm och en person som betytt så mycket. Känslorna och tankarna ekade genom kroppen.

Under dessa tre år såg jag mig själv begå självmord flera hundra gånger. Jag såg mig gå genom isen, hoppa framför tåg, bussar och från olika höga platser. Inte bara att jag såg mig själv göra det, utan jag kände ett lugn av att jag skulle kunna bli fri.

”Det var som om en sida drev mig framåt, den som ville leva. En annan slet mig bakåt och den ville att jag skulle dö.”

År 2017 nådde jag min personliga botten

2,5 år senare slog jag i botten och bestämde mig för att ta mitt liv 2,5 år senare slog jag i botten och bestämde mig för att ta mitt liv
 

Mitt lidande som var min egen korsfästning hade nått ett slut. Jag var så långt ifrån mina drömmar som det gick.

Jag sov i en bil. Min internetverksamhet fanns inte, jag hade inte lyckats att sälja något, inte ens min egen bok. Det enda jag såg var bara en rad misslyckanden. Jag kände så mycket ångest och sorg att jag bestämde mig för att inte fortsätta längre.

Det var nog. Jag ville inte känna mig värdelös längre. Jag orkade inte mer, inte en jävla sekund till. Det var dags för halshuggningen. Jag bestämde mig för att ta mitt liv. Att leva var för smärtsamt i stunden och jag såg ingen annan utväg förutom självmord.

Stunden kommer jag ihåg och det får mig till tårar än i dag.

Jag borstade tänderna, kammade håret och tog på mig parfym. Sen klädde jag upp mig i en fin skjorta, kostym och fina skor. Hur sjukt det än låter var min tanke att jag skulle dö fin. Det var något som var viktigt.

Jag startade bilen och körde iväg. Samtidigt som jag körde iväg, kände jag hur ångesten greppade tag i mig.

Den pratade till mig och ledde mig ned på en väg av smärta, en väg som jag vandrat så många gånger de senaste tre åren. En väg som jag älskade att gå eftersom jag kände en mening med att förgöra mig själv, och nu var jag på rätt väg.

Delen som ville att jag skulle dö fyllde min kropp med smärta. En smärta som förgiftade hela mitt sinne, hjärta och själ.

Med varje andetag kändes det som om att livet försvann och blev ersatt med mer elände, misär och smärta. Jag var helt säker på att hjärtat vittrade sönder och min själ försvann med varje utandning.

Tårarna började rinna och smärtan spred sig som ett gift inom mig. Inom mig snurrade tankarna och känslorna så fort att jag höll på att explodera. Det var som om någon snabbspolade gånger 30.

När jag satt och körde blockerade nästan tårarna hela mitt synfält, och min ångest hade eskalerat till en panikångestattack. Det kändes inte som om jag kunde andas.

För varje litet andetag ökade smärtan och tårarna. Jag grät för att jag hade fått nog. Jag grät för att ingen älskade mig. Jag grät för att jag hade förlorat allt. Jag grät för att jag var i en hopplös situation. Jag grät för att en del av mig ville dö. Jag grät för att jag hade fått nog.

I det totala kaoset som var inom mig, hörde jag den delen av mig som ville leva. Jag hörde den inte som en röst utan som en känsla. Känslan som sa: Tomas du klarar det här, andas, andas. Fortsätt lev, det finns hopp.

Av den anledningen, innan jag skulle göra mitt sista val i livet, valde jag något annat. Delen av mig som ville leva vann, och även om min situation såg hopplös ut fanns det hopp så länge jag levde.

Hoppet var jag, jag var ljuset. Jag valde att fortsätta åka rakt fram och började att ta djupa andetag. Tankarna och känslorna slutade riva inom mig och den värsta smärtan avtog.

”I vad som kunde varit min sista stund på jorden hände något.”

Efter jag bestämt mig att fortsätta leva började jag göra nya val

Första valet var att skaffa en stabil grund. Jag flyttade tillbaka till Köping, till en liten etta, och känslan bara att kunna vakna upp utan att behöva springa genom höstregnet för en morgonkaffe var lyx.

Att kunna tvätta mina kläder var som en dröm. Att få sova en hel natt utan att bli väckt var en enorm lyckokänsla.

Att kunna laga ordentlig mat kändes även det härligt. Första månaden hade jag bara en madrass på golvet i lägenheten men kände mig ändå som en miljonär.

Varje dag kändes inte som en kamp och mycket av ångesten försvann. Det var inte bara att jag hade nytt boende utan jag hade fixat ett nytt jobb med bättre tider och betalt.

När livet blev mer stabilt bestämde jag mig för att göra ett nytt försök att sälja min bok digitalt.

Tidigare hade jag även försökt att sälja min egen bok. Jag hade lagt ned hundratals timmar och 9 700 kronor på ingenting.

Och nu efter år av försök med att skaffa en digital inkomst hände något. Jag gjorde ett nytt försök med att sälja min egen bok.

Och det ledde till att jag sålde två exemplar redan tredje månaden. Då insåg jag att, det här funkar och jag började att studera experter inom marknadsföring, personer som till exempel Gary V, Eban Pegan, David Ogily, Frank Kern, och Dan Kennedy.

Jag applicerade experternas verktyg och metoder och började se resultat. Det var helt otroligt eftersom fjärde månaden sålde jag fem böcker, och månaden efter tio, för att sen dubbla upp till tjugo böcker. Jag kunde knappt tro mina ögon när beställningarna började droppa in och nu gick jag inte minus längre, det var beviset på att det här fungerande.

Månaden efter sålde jag 50 böcker (december 2017) och 172 böcker i januari 2018. I februari sålde jag 197 exemplar och under mars siktade jag på 250 (nådde 220). Då insåg jag att det var för mycket administrativt jobb. I tre månader gjorde jag om hela processen av försäljningen så den var nästan helt automatiskt.

”SÅ JAG BER DIG LEV! ÄVEN OM DET INTE KÄNNS SOM OM ATT DU KLARAR AV EN SEKUND TILL. TA ETT DJUPT ANDETAG. SÅ LÄNGE DU ANDAS FINNS DET HOPP ÄVEN OM DET BETYDER ATT DU ÄR HOPPET!”

Om du följer din dröm kanske du inser att:

Du kommer möta yttre och inre motstånd

Du kommer att möta motstånd från den yttre världen. Det är motstånd som att du inte ser några som helst framsteg.

Du kan bli bli nekad ett kontrakt, förlorar din första kund, eller något annat negativt. Dina föräldrar eller vänner säger att du är galen och att du borde vara nöjd.

Om du lägger ut några av dina produkter kanske folk kastar skit på dig. Säger åt dig att du borde lägga ned. Om det endast var den yttre världen hade det varit lite enklare, dessvärre har du även ett inre motstånd.

Ditt inre motstånd är din kritiker, den som säger att du inte är bra nog, att du inte ska försöka. Att du är värdelös, säger: Vad var det jag sa? Jag sa ju att du skulle misslyckas! Din kritiker kommer troligtvis under perioder vilja hacka dig i strimlor. Och om du inte hittar en balans, ett sätt att hantera den kanske du ger upp.

En dröm kan få dig att må dåligt

När jag var som lägst och bodde i bilen kände jag mig totalt misslyckad. Jag var så långt ifrån min dröm att det kändes omöjligt. Jag kände att det inte ens var någon idé att försöka längre.

Inte bara för att jag var så långt ifrån, utan det kändes som om varje försök jag gjort hade gått åt helvete. Jag såg inga vinster, eller att det var en process utan bara förluster, förluster som satt på mina axlar som stora gorillor.

Dessa gorillor gjorde att jag fick svårt att andas. Orden de viskade till mig rev inom mig som en vildkatt från helvetet som borde blivit avlivad för sitt beteende

”Om det känns som om du förlorat allt, kan din dröm antingen tynga ned dig eller få dig att ta tag i livet.”

En dröm kommer aldrig vara lätt att uppnå

Jag vill inte krossa dig men jag kan inte undanhålla sanningen. En dröm är inte lätt att uppnå och den som säger något annat är en mytoman eller har blivit senil. Eller så har den inte förstått att vi alla är olika som människor.

Några faktorer som spelar roll är DNA, social förmåga, år inom sin karriär, personlighet, medvetenhet, nätverk och pengar. Och tänk dig själv: Du ska ge dig ut och försöka skapa något du tror på i en värld som inte bryr sig.

Samtidigt som du ska göra det här, ska du försöka hålla ihop resten av ditt liv som kanske blir sönderslaget i tusen bitar framför dina ögon.

Om du tror att din dröm kommer att bli lätt att uppnå, kommer du lida otroligt mycket i onödan. Ställ in dig på att du kommer få kämpa, och inställ dig även på att det inte finns någon garanti att du kommer att lyckas.

Inget du gör är egentligen bortkastat

Nästan allt jag lärt mig under min resa för att ”tjäna pengar via en dator” har jag haft användning för.

Allt som jag trodde var bortkastat, som till exempel ”idiotsäkra automatiska pengsystem”, indierna, timmarna framför Photoshop, WordPress, de olika systemen, bygga ditten och datten som jag använder dagligen.

Jag kan även ta med mig mina erfarenheter av samtal med andra människor. Så inget du lär dig längs livet väg är bortkastat.

Bara för att du möter ett vägskäl betyder det inte att det är slut

Alla vägskäl jag mött på vägen mot min dröm eller drömmar har jag kunnat sagt: ”Aj, det var inte menat”, sen gett upp och slutat att försöka. Visst jag har gett upp många gånger men jag slutade aldrig att försöka, och ibland är det hindret som står i din väg, vägen.

Värdera din dröm högre än dina nederlag och andra åsikter

Jag kunde gett upp så många gånger längs min väg och tro mig, det är något jag velat göra. Vissa stunder har jag gråtit av frustration och ångest.

Andra har jag velat slå en slägga genom datorn och kasta ut den genom fönstret. Ibland har jag bara velat ta bort allt jag skapat och gå under jorden. Om du låter andras åsikter bestämma vad du ska göra eller inte göra förlorar du.

Det är massor av folk som har kommenterat på mitt skrivande, att jag inte är kapabel, att jag är värdelös, och om jag hade någon form av medvetenhet skulle jag inse att jag var sämst.

Men vet du vad? Första gången jag fick en sådan kommentar gjorde det ont, men med tiden blev jag okej. Nu tycker jag mer synd om människan som kastar skit och försöker trycka ned andra.

Varför skulle någon vilja göra det? Det enda svaret jag kommer fram till, är att personen själv mår dåligt. För om den mådde bra skulle den inte behöva trycka ner andra.

”Att värdera din dröm högre än dina misslyckanden och nederlag, är bland det viktigaste du kan göra.”

Tålamod

Min tro att jag skulle bli/ha/vara x inom y antal månader, skapade väldigt mycket hjärnspöken. Dessa spöken gav mig mer ångest.

Framsteg kommer inte fort utan de går långsamt, de släpar efter som en trött sköldpadda. Tänk dig själv, viktnedgång är eftersläpande, av att röra på dig och äta bättre under en längre tid.

Ett jobb är ganska ofta eftersläpande av en utbildning. Att investera pengar är eftersläpande av att spara och allt i livet är eftersläpande. Små steg, positiva eller negativa under en lång tid skapar stora förändringar.

Alla kommer inte tro på dig

En tro på dig själv, skapar du genom att agera. När du agerar förstår du att du har mer potential och vill mer. Vilket gör att du vill göra mer och då sitter du i en positiv spiral uppåt!
Om du hittar en person som säger: ”Kör på, jag tror på dig, du är lyckligt lottad”. Det är inte för att människor är elaka eller vill dig illa, utan de vill både sitt och ditt eget bästa.

Vad du gör om du försöker med din dröm är att du:

1. Påminner dem om deras potentiella bortkastande.
2. Kan misslyckas och ”skada” dig vilket de inte vill.
3. Börjar jaga den för att förändras som människa. Din förändring gör att er relation blir mer komplicerad eftersom de inte längre ”vet” vem du är.

Under Tiden du försöker uppnå din dröm kan livet slå dig i ansiktet

Det vore superenkelt om ditt liv bara fungerade medan du försökte uppnå din dröm. Men det gör det sällan, utan saker händer vare sig du vill eller inte. När livet slår dig i ansikte, kom ihåg orden: ”Det här kommer också passera”, res dig upp, borsta av dig och fortsätt.

Din väg mot din dröm kommer inte vara rak

Vägen mot din dröm är inte rak som en motorväg. Det är mer likt något en ettåring kladdar på en tapet med pennor och kritor.

Din väg kommer vara upp och ned, ta två steg bak och tre fram. Tio steg åt höger och fyra åt vänster. Ett steg bak och två kullerbyttor framåt.

Det finns ingen rak väg för att nå din dröm. Vägen kommer vara fylld med mentala och fysiska hinder. Och min syn på det, är att livet testar dig, om du är värd den.

Om du har en dröm, tycker jag du ska gå efter den

Ångest är vad människor känner när de ligger inför döden. Ångest att det inte gjorde x.
Att de inte vågade mer, att de inte umgicks mer eller att de inte försökte uppnå sin dröm. Jag är övertygad om att, om du inte jagar din dröm kommer du att ångra dig. Kanske inte om ett, två eller tio år men om 40 år. Så jaga din dröm!

Din dröm kan ändras

När du började jaga din dröm såg du världen på ett sätt och du som person var på ett sätt. Längs vägen kommer du att förändras, du kommer börja se världen på andra sätt vilket kan göra att din dröm kan förändras.

Vilket är helt naturligt. Låt inte din arroganta attityd av att allt ska ske exakt ”så här” blockera dig. För det kommer inte att ske exakt som du tänkt dig.

En stabil grund gör drömmen enklare

Att inte ha en stabil grund som ett boende, rutiner, kunna sova ordentligt, äta, träna, gjorde mina dagar extremt mycket tuffare.

Om jag tittar tillbaka i dag förstår jag varför jag hade så mycket ångest, Det berodde på för mycket osäkerhet. Att ha en säkerhet, som en stabil grund var nödvändigt för mig för att börja utforska osäkerheten igen. Och osäkerheten är en del av resan mot din dröm.

Slutord

I dag mår jag bättre, tränar, umgås med vänner, har skrivit fem böcker, sålt tusentals böcker digitalt, jobbar vidare på min dröm, reser och fortsätter att utvecklas.

Det som hade störst betydelse av allt var att jag valde livet i den mörkaste stunden. Sen dess har jag inte tänkt tanken att jag inte vill leva och har inte sett mig själv ta livet.

Och jag skulle aldrig vara så naiv och säga att livet är enkelt, för det är det inte. Min resa är fortfarande upp, ned, fram och tillbaka, och svänger i sidled.

Ibland står jag fortfarande och kliar mig i huvudet och tänker: Vad fan är det här? Vissa stunder gråter jag fortfarande och känner att mitt hjärta går sönder samtidigt som min själ lämnar kroppen.

Ibland utan anledning och andra gånger känns det bara som jag vill explodera och förstöra hela jorden. Vissa gånger är jag så tacksam att jag gråter.

Andra gånger känner jag lycka och sinnesro. Livet är upp och ned, fram, och bak, och det lopar ibland. Det är inget som är unikt för mig eller dig utan något vi har gemensamt som människor.

Allt som jag har gått igenom har gjort mig starkare och visare, mer medveten, och jag har fått mer förståelse.

Det har inte kommit från de lätta stunderna utan från de svåra, där jag velat gett upp. Stunderna när allt rasar, det är då du får veta hur stark du är.

Lämna en kommentar

Rulla till toppen