Du kan inte ändra på dig själv, så sluta försök, du är du. Ändå läser du mängder av självhjälp, går på seminarier, står i spegeln och säger: ”Jag älskar mig själv”, skriver ned affirmationer, lovar andra och dig själva att imorgon, då ska jag ändra på mig och är helt besatta av tanken.
Jag har själv gjort allt det här men insett att tanken om att ändra dig själv är bara något vi hittar på, som ett barn har en låtsasvän. Det här gör du precis som barnet för att känna dig bättre eller sämre. När det egentligen inte finns något där, du ser hägringar likt en törstig man som vandrat runt i öknen.
***
Definitionen av att ändras är något du har i ditt huvud
Din definition av att ändra dig själv kanske är:
* När jag är miljardär, tänker eller känner jag aldrig något negativt, har en perfekt partner med bästa sexet, underbar familj, min kropp är i toppform och jag kan sitta på en strand och dricker mojitos resten av livet utan att behöva jobba. Då har jag ändrats.
Om det här är din definition på att ändra dig själv kommer du troligtvis slita dig själv i stycken innan du kommit dit, om du någonsin kommer dit.
Jag säger inte att mojitos inte är gott utan din bild utav vad ändring är kan få dig att må skit. Om det här är vad du anser vara att ”ändra” dig själv är det väldigt svårt.
Om du väljer att dricka Cola zero istället för Fanta på restaurangen är ändring superenkelt. Vad skulle hända om jag vaknar imorgon och gör andra beslut än idag? Betyder det att jag är en annan människa eller provar jag enbart något nytt? Vem bryr sig? Ingen!
Problem med ordet att ändras kan vara att du kopplar det till din identitet

Ett problem uppstår när du blir känslomässigt bunden och din identitet blir ”det”. ”Jag ska börja röra på mig varje dag.” Det är simpelt, du rör på dig varje dag eller inte.
”Jag ska bli den hälsosamma personen jag alltid velat bli” är svårare eftersom det har med din identitet att göra och du blir känslomässigt bunden.
Du kommer behöva återfinna dig själv eller skapa en ny version. Jag skulle inte haft några problem med den tanken om du var en hummer, eftersom de smälter sin egna hjärna om de förlorar en ”duell” mot en motståndare. Men du är inte en hummer, utan en människa.
Ändå förväntar du dig att ”ändra” hela dig själv och ditt DNA på samma sätt du tänder en lampa? Jag klandrar dig inte, det vore fantastiskt om det funkade.
Men det gör det inte för de flesta. Några få är lyckligt lottade som min morfar, han sa att han skulle sluta röka och slutade samma dag och har inte rökt sedan dess. Hur gjorde han?
”Det är bara att göra, men folk vill det inte tillräckligt mycket. Att allt sitter här uppe”, sa han och sedan pekade han på huvudet.
De flesta funkar inte så, utan de säger: ”Jag ska bli den hälsosamma personen jag alltid velat.” , men kommer de göra något åt sin situation?
Chansen är att du blir sittande i soffan, äter chips, kollar på Netflix och förgör dig själv i tankarna: Jag är fan helt värdelös, inte värd något bättre, kommer alltid vara misslyckad, och här är beviset är stor.
Om du väljer att inte bli ”den hälsosamma personen du alltid velat” är sannolikheten ännu mindre att du agerar på något i framtiden eftersom du misslyckades.
Om du mot alla odds försöker bli ”den hälsosamma personen du alltid velat” kan du få en kick, precis som en knarkare och det känns fantastiskt, en stund.
En del människor antar jag nöjer sig med det, jag gjorde det inte.
Utan jag slog sönder mig själv i bitar, eftersom jag aldrig var ”bra nog som människa”.
Det resulterade i att jag satt och stickade på min offerkofta och hade tankar som: Jag är värdelös, inte värd något bättre, som var tråden till den nya koftan.
Ta min kropp som exempel. Jag hatade den och blev äcklad utav mig själv i spegeln. Föraktet mot min kropp fick mig att börja jaga ”den perfekta kroppen”.
Jag blev besatt och min identitet var beroende utav att uppnå den. Jakten blev som den törstiga mannen i öknen jag nämnt tidigare.
Skillnaden var att jag fumlade runt i vardagen och letade efter den perfekta kroppen, jag sökte efter något som inte fanns, precis som mannen i öknen såg jag hägringar.
Trots att jag var i min livs bästa form, vägde 73 kilo och hade sex procents kroppsfett, kände jag mig värdelös. Det här är vad som kan vara farligt med att koppla din identitet till en sak.
Ändra dina handlingar, inte dig själv

När jag knarkade kretsade hela mitt liv kring detta destruktiva beteende. Mitt sociala umgänge, vanor, sömn, hur jag såg mig själv och hur andra såg mig.
Jag använde inte bara droger, utan hela mitt liv och identitet var kopplat till det och jag hade en relation med knark. Precis som någon har en relation med en partner, man delar sitt liv med, går på middagar med andra par, reser och gör saker tillsammans.
Det är samma sak om du röker. Din identitet är uppbyggt kring det med relationer, vanor och beteenden. Ändå förväntar du dig att förändra allt det här i ett ögonblick? Det är inte konstigt att du misslyckas. Tricket är att förstå att din identitet är något som du själv hittat på.
Den finns inte, ändå är du känslomässigt besatt utav den. Snabbaste vägen att ”ändra” dig själv är att inse att det inte finns något att ändra förutom dina val.
Jag skriver varje morgon, gör det mig till en produktiv person? Vem vet och vem bryr sig? En sak som kan vara väldigt befriande är att bara göra något utan att bry dig om vad din mamma, far, granne, sambo eller Greta 78 som bor i Gävle ska tänka.
Fråga dig själv om det här är en bra sak att göra! Känns och är det bra, gör det då. Om inte, gör det inte. Om du misslyckades? Fråga dig själv: är det fortfarande en bra sak? Gör det igen och om du längst vägen inser att det inte var så bra som du trodde, sluta gör det.
Du är inte:
* En knarkare, utan en person som väljer att ta droger.
* En rökare, utan en person som väljer att röka.
* En person som inte är älskad, utan en person som känner sig oälskad.
* En person som är en nattuggla, utan en person som väljer att vara aktiv på nätterna och sova på dagarna.
Du väljer att göra saker. Om du vill ha något annat, gör något annat, ett val i taget.
Det är så sant det du skriver.
Typ alla jagar nått bättre hela tiden för att de jämför sig med så många andra.
De är inte är ”överens” med sig själv och acceperar inte sig själv för den fantastiska människa man faktiskt är.
Tack ,du fick upp ögonen på mig nu och jag inser att jag har sagt helt fel saker till en person i min närmsta närhet.
Det är så svårt att stå bredvid någon som låter livet bli helt förstört.
Man vill skrika och skaka om personen och försöka i den sjuka frustrationen man befinner sig i att säga och göra rätt. Oftast kramar jag hårt och säger ingenting och gråter inombords. Hur länge orkar man vara någons ängel.
Tack för att du delar med dig av ditt liv.
Så himla intressant att läsa. Kan referera till mina alkoholproblem. Levde med vinet och utan vinet var jag ingen tyckte jag . Idag lyckligt fri från demonen och jag har kämpat själv för att jag vill visa just mig att jag kan.
Tack för dina fantastiska berättelser. 🙏🙏💕
Tack för att du delar med dig Rosemari! starkt att du ändrat dina vanor! bra jobbat Rosemari
Tack fina för att du delade med Dig. Det känns redan mycket lättare. Jag är nämligen bäst på allt som du beskriver. Men nu kan jag släppa taget om mycket jag går och grubblar över. Det kommer hjälpa mig väldigt mycket eftersom jag är alkoholist narkoman och tobakslav. Ja jag är på behandlingshem och varit det i snart nio månader. Det här kommer hjälpa mig där ute jätte mycket. Har levt så här i över 30 år. De kommer även hjälpa mina barn. Tusen tack för så enkel rådgivning som ingen annan har sagt tidigare.
Hej Morgan
Tack för att du vågar dela med dig och jag önskar dig all lycka.