Ett bra liv… Vad är ett bra liv? Är det lycka? Vad är lycka? Är det att jaga objekt? Är det att skapa relationer? Är det fysisk aktivitet? Resa? Leva i lust? Vad är det du söker? Jag har inte en aning om vad du söker, men dessa filosofier kanske kan hjälpa dig hitta det..
Aristoteles
Han sa: ”Moral är det gyllene medelvärdet mellan två bördor, den ena av överskott och den andra av brist.” Det kan vara att en person är feg, inte vågar stå för något, inte säger till när den blir dåligt behandlade, agerar inte även fast de är utsatta för fara.
Eller en annan person som bara kör sitt race utan att ta någon hänsyn alls, inte ens bryr sig om vad resultatet blir av dess handlingar? Person som skiter i allt?
Det handlar inte bara om balans i en sak, utan i allt. Alkohol, träning, droger, sex, tv tittande och alla dina lustar och behov.
Aristoteles betonade att detta inte endast är en medelväg i ”förhållande till tingen”, utan avgörandet sker i ”förhållande till en själv”.
Det handlar om att ”känna dessa saker [olika känslor] vid rätt tid på rätt grunder gentemot rätt människor för rätt motiv, och på rätt sätt är att känna dem till ett medel, detta är till den bästa graden”, och lägger till att ”detta är en god morals kännetecken”.
Det är alltså känslan som skall vara måttfull, och Aristoteles menar därmed att känslor också kan räknas som en del av förnuftet. Känslorna är också i detta sammanhanget tätt sammanflätade med den handling de leder till.
Vilket i min förståelse betyder att hitta ”lycka” måste man hitta balansen mellan två motpoler, för mycket och för lite.
Buddha
För att göra en lång historia kort, Siddharta Gautama var först prins och fick alla sina önskningar och begär släckta, sedan blev han asket, som betyder att du inte tillåter dig själv någon som helst glädje eller njutning utan istället plåga kroppen.
Efter det satt han under ett träd i x antalet dagar och blev belyst och ”Buddha”. Han skapade fyra sanningar om hur man ska häva det oundvikliga i livet som är lidandet.
Enligt dessa innehåller livet ett oundvikligt lidande eller otillfredsställelse. De orsakas av människors starka begär efter många olika saker, såsom ett långt liv, njutning, pengar, makt, sex och så vidare.
1. Allt är lidande, alla människor lider eftersom vårt liv är fyllt av begär och längtan.
2. Livstörsten är orsaken till lidandet, och den försvinner inte med döden utan återuppstår i kretsloppet av födelse och död.
3. Livstörsten och lidandet får ett slut när människorna inser att det är det ständiga begäret som gör oss olyckliga och vi slutar längta efter saker. När vi väl släckt livstörsten kan vi nå Nirvana och slippa återfödas.
4. Vägen till Nirvana kallas för den åttafaldiga vägen och brukar avbildas som ett hjul med åtta ekrar, som symboliserar rätt kunskap, sinnelag, tal, handlande, liv, strävan, medvetande och koncentration. Detta alternativa levnadssätt kallade han ”den åttafaldiga vägen” och det är genom att följa denna väg, som en annan typ av lycka kan hittas.
Det är framför allt genom ett av stegen som brukar kallas ”rätt koncentration” som man hittar denna lycka. En lycka som uppkommer genom meditation och stillhet. Denna lycka ligger mellan sinnesnjutningar och smärta, men är ändå något som är skilt från dessa två.
Det ligger mellan dessa två alternativ på så sätt att man varken ägnar sig åt sinnesnjutningar, eller åt att orsaka sig smärta, samtidigt tillåter man sig glädje och njutning, men av en typ som är skild från dessa två – alltså en inre lycka som uppstår genom meditation.
Enligt buddhismen är den enda lösningen på lidandet den åttafaldiga vägen som kallas ”mittenvägen”.
Lao Tzu
I Taoism eller även kallad daoism handlar har det om yin och yang. Yin och yang utgör själva grunden för livet, och att återskapa jämvikt mellan dessa är vägen för allt läkande inom den kinesiska medicinen.
Livet är inte bara svart eller vitt utan även en blandning av alla nyanser som kan uppstå mellan yin och yang. Yin och yang är alltså två halvor som tillsammans skapar en helhet som berikar varandra, som inte kan existera utan varandra eftersom dess motsats måste finnas.
De kanske tydligaste exemplen är dag (yin) och natt (yang) samt kvinna (yin) och man (yang). Dagen blir till exempel natt och natten blir till dag. Yin och yang är beroende av varandra, vilket gör att definitionen av den ena kräver definitionen av den andra för att vara komplett.
Yin och yang är flytande och förändras med tiden. Ett exempel som illustrerar detta på ett tydligt sätt är hur dagen gradvis flyter över till natt.
Dagens och nattens längd förändras dock. I takt med att jorden åldras börjar den snurra saktare, vilket får dagarna och nätterna att bli längre.
Alltså är ingenting helt och hållet yin eller yang. Alla aspekter innehåller också startpunkten för den andra. En effekt som detta har är, att den ena aspekten kan öka eller minska för att bibehålla helhetens övergripande balans. Så fort vi har ett förhållande mellan två ting har vi en relation mellan yin och yang.
Carl Jung
Carl Gustav Jung är ett mycket känt namn i psykologins historia och många av hans begrepp som arketyp. Det kollektivt omedvetna, persona, extraversion och introversion och synkronicitet har blivit allmänt kända och använda begrepp.
Under många år hade han ett samarbete med Sigmund Freud, men det avslutades då Jung inte kunde acceptera vitala delar av Freuds psykoanalys, som till exempel hans hållning till sexualteorin. Det som gör Carl Gustav Jung extra intressant i mitt tycke är att, utöver neurologi och psykoanalys, var hans teorier även influerade av mytologi, religioner och parapsykologi.
Carl Gustav Jung sökte information från flera källor för att få bättre förståelse för sinnet. Han grundade analytisk psykologi även kallad den jungianska psykologin. Jungs arbete hade även ett stort inflytande på religionshistoria, litteratur och filosofi.
Carl Jung trodde att människans existens gick ut på att hitta balansen mellan sin egen: Persona, Skugga, Anima, Animus och Jaget. Balansen gör att du kan uttrycka dig själv och din personlighet fullständigt, och bli medveten, tänka självständigt istället för att följa den stora omedvetenheten.
Konfucius
Konfucius var en kinesisk filosof som levde för en herrans massa år sedan. Han ägnade sig mer åt etik än religion, trots att han ibland sägs vara en grundare av religionen.
Denne man verkade vara en klok karl. Konfucius försökte leva efter fem dygder: uppriktighet, godhet och humanitet, vishet, rättfärdighet, värdighet och harmoni.
Lever man så, kommer detta också att visa sig i ens förhållande till andra människor och till samhället. Han hade några uttalanden som:
”Allt har skönhet, men alla väljer inte att se det”.
”Ett lejon jagade upp mig i ett trä, och jag njöt av sikten från toppen”.
”Vår största ära är inte, att aldrig falla, utan att stiga varje gång vi faller.”
För mig innehåller dessa tre budord samma sak, det är balans, det implicerar på att det finns ett val, det finns minst två sidor och hemligheten är att hitta balansen.
Om du inte väljer att se skönheten i världen, inte väljer att resa dig upp efter du misslyckats/fallit, inte väljer att se det bra i vad som händer, som att du överlevde lejonet och kan titta på utsikten från trädet blir du ett offer innan du hinner säga killevippen.