Hur samhällets kod gör dig till en slav i systemet
Vakna av ett alarm. Ta upp telefonen. Scrolla. Klä på dig. Borsta tänderna.
Åk till ett jobb som du inte gillar, är meningsfullt eller som du skulle ha undvikit om det inte vore för pengarna.
Var ”där” i åtta timmar.
Prata och umgås med människor som du annars inte skulle ha umgåtts med.
Åk hem.
Ät, sätt dig i soffan, glo på en serie samtidigt som du scrollar tills du lägger dig.
Upprepa detta dagligen, 11 månader om året tills du blir ”fri” (pensionerad) och då får göra ”vad du vill”…
För att inse att du kanske inte vet vad du vill, vad som är meningsfullt för dig eller tragiskt nog, att du kanske inte har orken – din kropp tillåter det inte, pengarna räcker inte, eller tiden återstår inte, om du ens blir så gammal.
Om du vill något annat, fortsätt att läs med ett öppet sinne.
Du har blivit programmerad att gå i skolan, lyda auktoritet, lära dig saker som du inte bryr dig om, så att du kan jobba med saker som du inte bryr dig om, med människor som du inte bryr dig om, så att du slutligen lever ett liv som du bryr dig om.
Du behöver inte vara en raketforskare för att förstå att det är högst osannolikt att du en dag lever det livet.
Efter min första ”normala” 40-timmarsvecka
Jag föddes med en gåva.
En gåva som viskade inom mig både som röst och känsla.
Den fick mig att reflektera över människor, deras liv, arbete, välmående och mig själv.
Gåvan fick mig att vilja något annorlunda, att söka efter ”mer”.
”Mer” som jag inte förstod då, men som jag förstår nu – ”mer” som innebär ett bättre fysiskt, psykiskt, känslomässigt, själsligt och objektivt välmående.
Redan då kunde jag förstå att samhällets kod, som de flesta följer, inte skulle ge mig detta ”mer”. Den här gåvan började skrika inom mig efter min första ”normala” 40-timmarsvecka.
Varför skrek den inom mig? Jo, för att jag höll på att programmera mig själv efter samhällets kod: skola, jobb, familj och pension.
Men det fanns en splittring inom mig, och jag kände mig förvirrad.
Hela min omgivning sa att ”du är på rätt väg”, ”din framtid är ljus”, och att jag bara behövde ”hålla i det här!”.
Enligt samhällets kod var jag på rätt väg… Jag hade gått ut gymnasiet, börjat jobba tre dagar efter studenten som snickarlärling, hade en bil, flyttat hemifrån, och allt pekade på att ”du är på rätt spår”.
Men inom mig skrek allt, ”DET HÄR ÄR ÅT HELVETE FEL!!” ”Det måste finnas något annat”.
Känslorna och tankarna gnagde i min själ.
En drivkraft som fick mig att söka efter något annat, något som fick mig att umgås med olika människor, prova olika intressen, resa, bo i olika städer och länder, ha olika jobb inom olika branscher. På min fritid försökte jag skapa, även om skapandet oftast misslyckades.
Under min resa har jag fått höra saker som ”nöj dig bara”, ”du verkar rastlös”, ”rotlös”, ”det bästa för dig skulle vara X” och liknande termer.
Detta har ibland fått mig att känna mig som en idiot, som om jag gör fel och borde göra ”rätt”.
”Rätt” enligt samhällets kod: skola, jobb, familj och pension.
Personerna som gav dessa råd, som jag inte ens frågade efter, har själva levt efter samhällets kod.
Din hjärna är som ett system
På samma sätt som jag hade mitt perspektiv av att ”det här är åt helvete fel”, hade andra ”det här är rätt och fortsätt!
Du och din värld är uppbyggda på dina perspektiv, perspektiv som du filtrerar allt genom. Perspektiv förklarar vad som händer och varför.
Det berättar exempelvis vad som är ”rätt” eller ”fel”, varför något hände eller inte. Perspektiv är som linser för din hjärna; dessa linser hjälper dig att överleva.
Och eftersom vi är flockdjur blir dessa perspektiv oftast ärvda (genom att vi upprepar i stort sett hur våra föräldrar levde) eller så blir det inlärda av samhället (skola, jobb, familj och pension).
Det är dessa perspektiv som utgör koden. Koden till dig själv, dina val, dina beteenden, vanor, ditt liv och öde.
Om du inte har ifrågasatt och format ditt liv som du vill leva, har du levt och lever efter samhällets kod.
Det innebär att du lever enligt samhällets förväntningar, mål och drömmar.
Vilket betyder att du bygger på någon annans dröm, uppnår någon annans mål och lever efter någon annans förväntningar.
Det är helt fel om du vill något annat.
Samhällets kod
Samhällets kod skapar fysisk, psykisk, känslomässig, själslig och objektiv ohälsa. Du läste rätt – ohälsa, inte hälsa.
Statistisk så äter över 1 miljon svenskar antidepressiva, över 50% är överviktiga eller feta, psykisk ohälsa, ensamhet och missbruk ökar, 4 självmord sker daglingen och tusentals försök och många känner att deras jobb är meningslösa.
Det skulle jag kalla fysisk, psykisk, känslomässig, själslig och objektiv ohälsa.
Och visst, du kan skylla på systemet, världen, din barndom, en lärare eller låt oss säga ditt förflutna eller ”livet”.
Men låt mig spara dig dagar, veckor, månader eller till och med år genom att säga: det kommer inte att hjälpa. Så ödsla inte din tid där.
Identitet och koden
Hur du lever bekräftar och uppmärksammar ditt perspektiv.
Ett levande som förstärker din identitet. En identitet som bekräftar och uppmärksammar ditt perspektiv och allt runt dig.
Med andra ord, om du är en ”punkare”, lyssnar på punk, umgås med punkare, pratar punk och de flesta av dina val blir baserade på denna punktidentitet, så är din kod ”punkare”.
Och du har troligtvis varit ”någon annan” tidigare i ditt liv.
Någon annan som att du har haft en eller flera ”faser”.
Faser där du umgåtts med andra människor, kanske festat mycket?
Eller inget? Tränat lite eller mycket?
Haft ett intresse som tagit över mycket för att sedan byta?
Kanske reste du mycket som ung? Men nu inget?
Dessa perspektiv formar dig, dina val och din värld.
På samma sätt har du ett perspektiv om ett ”vanligt jobb” och en ”40-timmars arbetsvecka”. Vilket ger oss två saker…
1.Du kan ändra dig själv (hjärnan har förmåga att anpassa sig och förändras).
2.Vad du lever, andas och ”är”, är troligtvis inte ”du” utan enbart samhällets kod som du levt efter.
Din kod + samhällets kod = Systemkrasch
Att gå i skolan, lyda auktoritet, lära dig saker som du inte bryr dig om, så du kan jobba med saker du inte bryr dig om, med människor som du inte bryr dig om, så du slutligen lever ett liv som du bryr dig om… Du behöver inte vara en raketforskare för att förstå att det är högst osannolikt att du en dag lever det livet.
Vad du behöver är en ny kod.
Du behöver ersätta:
- Koden som du har levt efter.
- Koden som du inte har ifrågasatt.
- Koden som i hemlighet har styrt ditt liv.
- Koden som har skapat ett liv som du uppenbarligen inte är nöjd med.
- Koden som du nu ifrågasätter och kan göra något åt.
På samma sätt som samhället har format din kod (ditt perspektiv) omedvetet, kan du forma den medvetet.
Istället för att bara godkänna och acceptera allt som ”så här är livet och så är det”, måste du ersätta den med din egen kod.
Din egen kod som troligtvis kommer att skapa en intern och extern systemkrasch.
Systemkraschen
Dina system har fungerat i ett år, fem, tio eller trettio år.
Koder som du kanske har ifrågasatt men inte gjort något åt.
Koder som du kanske har försökt göra något åt.
Eller så har du inte ens ifrågasatt dem.
Dessa koder som du nu inser inte representerar dig och inte är vad du vill. Istället vill du något annat, eller så vet du inte riktigt vad.
Vad tror du händer när du inför en ny kod i ett gammalt system?
En kod som inte har någon koppling till det befintliga systemet. En kod som kanske är tvärtom?
- Tror du att programmet kommer att fungera felfritt?
- Att det inte kommer att krascha?
- Att det inte kommer att generera felmeddelanden?
- Att andra program på samma hårddisk inte kommer att påverkas?
- Att programmet inte kommer att fungera på det sätt det brukade göra?
- Att människor runt dig, som lever efter samhällets kod, kommer att anse att det är vansinne?
Din nya kod kommer att skapa en större eller mindre systemkrasch.
En systemkrasch som är intern (dina egna tankar och känslor) och extern (andras tankar och känslor om dig).
Men vad är alternativet?
Att fortsätta som du har gjort och hoppas på en förändring?
Enligt Einstein är det galenskap att upprepa samma sak och förvänta sig ett annat resultat.
Hur du programmerar om dig själv
1.Lär känna dig själv
Iaktta dig själv. Var sitter du ”fast” i dina egna tankar om exempelvis ”jobb”, att det ska vara eller bör vara på ett visst sätt? Eller skolan, att man ska… Är det hälsa eller relationer? Fånga dig själv och ifrågasätt: Är det här mina tankar? Är det här något som jag tror på? Eller är det en del av samhällets kod?
Fråga dig själv varför… hur….om…
- Varför ska man jobba 40 timmar i veckan åt någon annan?
- Varför jobbar jag inte 40 timmar åt mig själv?
- Varför jobbar jag 40 timmar?
- Vill jag jobba 40 timmar?
- Om jag inte jobbar 40 timmar, vad skulle jag göra?
- Hur skulle jag kunna jobba mindre samtidigt som jag tjänar lika mycket?
- Hur skulle jag kunna spendera min tid om jag bara jobbade 20 timmar?
- Vart står du idag?
- Vad gillar du att göra?
- Vad ogillar du?
- Vad gör du idag som du inte vill göra?
- Vad gör du inte idag, som du vill göra?
- Var ser du dig själv om fem år?
- Hur tjänar du pengar?
- Vad är dina styrkor?
- Vad är dina svagheter?
- Hur är din hälsa? Fysiskt? Psykiskt? Varför är den så?
- Hur är dina relationer?
- Finns det något som du kan förbättra? I så fall, hur?
- Vart tror du att du vill?
- Att veta exakt vad du vill är beundransvärt. Det förväntar jag mig inte. Utan du behöver ta reda på det. Ett första steg i den riktningen är att fråga dig själv:
- Vad vill du göra i livet?
- Hur ser du dig själv spendera livet?
- Var skulle du vilja bo?
- Vad skulle du vilja tjäna pengar med?
- Hur skulle du vilja leva?
- Hur ser en dag ut i ett liv som du vill leva och inte bara överleva?
- Vart vill du?
- Du inser att du vill bli i bättre form. Vad gör du?
2.Välj ett problem i ditt liv
Välj ett problem, i en kategori i ditt liv (hälsa, relationer eller karriär). I det här fallet tar vi din hälsa som exempel.
3.Sätt ett meningsfullt mål (vision)= syfte
Felet med gurus och ”proffs” är att de ibland misslyckas med att klargöra begrepp som de använder, till exempel ”syfte”. Ett syfte är i själva verket ett meningsfullt mål. Ett meningsfullt mål definieras som att försöka lösa ett problem som orsakar smärta i ditt liv.
Ett meningsfullt mål ska inte vara realistiskt. Utan det ska vara fantasifullt, som exempelvis att jag vill se ut som Brad Pitt i Fight Club.
Varför, kanske du tänker… För att det ska börja få dig att agera!
4.Bryt ned målet och gör det mätbart, realistiskt och nåbart
Målstolpe 1: Gå ned totalt 10 kilo på 4 månader
Målstolpe 2: Gå ned totalt 15 kilo på 7 månader
Målstorple 3: Gå ned totalt 25 kilo på 12 månader
*Att gå ned i vikt är ett förenklat hälsotecken, då du även lägger på dig muskler och binder mer vatten. Så jag skulle även rekommendera dig att mäta exempelvis midjan.
5.Skapa ett system för att uppnå målet
Självstudier (30-60 minuter dagligen)
Ge dig själv tid att studera och utforska ett problem som du vill lösa i ditt liv.
Tillåt din nyfikenhet att vandra fritt och söka efter lösningar på det som begränsar dig.
Låt din nyfikenhet utforska ämnet hälsa genom att läsa, lyssna och försöka förstå mat, sömn och träning.
Bredda ditt perspektiv inom ämnet och samla idéer och koncept som du sedan kan prova att applicera i din kod (självimplementering).
Självimplementering (30-60 minuter dagligen)
Tänk dig att du ska bygga en kod, men istället för att programmera på en dator, behöver du programmera din hjärna.
Inte bara programmera, utan du behöver även inkludera din ”identitet” och beteende.
Du ska inte bara tänka att du är en ”punkare”, utan du ska bli en punkare.
Du agerar, andas och lever punk (vilket till en början kan vara 30-60 minuter per dag).
Tänk dig att dessa 30-60 minuter är ditt eget ”laboratorium”, där du testar idéer och koncept som du upptäcker under din studietid.
Det är ett labb för experiment, där misslyckanden är en del av processen.
Syftet med detta labb är att du ska prova, implementera, lära dig och justera för att slutligen lösa hela eller delar av problemet.
6.Var beredd på systemkrasch
En systemkrasch kommer att ske. Vare sig du vill det eller inte. Det är då din gamla koden möter den nya.
En systemkrasch som är intern (dina tankar och om dig själv) och extern (andra tankar och känslor) om dig.
”Måste du gå och lägga dig så tidigt?”
”Du har blivit tråkig!”
”Varför försöker du ens?”
”Du kommer aldrig att lyckas.”
”Ska du äta kyckling och broccoli idag igen?!”
”Vem är du att försöka?”
”Hur tänkte du nu?”
De flesta ger upp eftersom det blir för smärtsamt. Om du fortsätter så med tiden kommer systemet att vänja sig med den nya koden.
