Goddag!

Som ni säkert vet skriver jag en självbiografi.
Det är extremt mycket tid som går åt att skriva.
Allt började för 7 månader sedan.
Efter min första draft tänkte jag att den här är redo för print.
Tillslut hittade jag en korrektur läsare som kändes bra,  jag och hon har nu hittat ett utmärkt samspel och snart är vi helt klara med 1 kapitel av 6, vilket har tagit extremt många timmar.

Första ”korrekturet” av kapitlet jag trodde var klart för print fick jag tillbaka av henne med 300 kommentarer på.

Dessa kommentarer var allt från 
Hur menar du här ?
Var det 40 st? vadå päron?
Hur kände du?, jag skiter väl i omgivningen
Vart kom det här ifrån ?
Du måste lära dig bygga ”bryggor”
Mer flyt i texten

300 kommentarer på 45 sidor..
Jag började beta av dessa kommentarer på korrektur 1 för att få tillbaka omgång två med 100 kommentarer till.
Var det frustrerande ?  Så klart,  men jag såg att jag utvecklade mitt skrivande och mig själv så de var värt.
Ville jag ge upp ? Aldrig, jag har satt mitt mål, den här boken är ett verktyg för mig att lära känna mig själv ännu bättre. Slutmålet med boken är att: människor ska läsa den och ifrågasätta sig själva och sina liv.
Samtidigt skapa en inspiration för dem att våga gå sina ”egna vägar”

Jag har gråtit massor samtidigt som jag lärt mig galet mycket om mig själv.
När jag sitter och skriver går jag igenom saker som hänt, ifrågasätter mig själv, hur jag kände,varför och slutligen frågar jag mig tex: ska jag verkligen bära skuld till något som hände för så länge sedan ?.

Läs även mitt gästblogg inlägg på Veronica Jäderlunds blogg om just ämnet motivation och hur jag håller mig motiverad. Blogginlägget hittar ni här : http://www.halsaochfitness.se/talaohmyoga/