Jag gjorde mitt val

För 5 år sedan gjorde jag ett avgörande val.

Det var en söndagskväll och jag satt själv i  min lägenhet i köping.
Mitt kaffe hade precis blivit klart så jag tog med mig mitt kaffe och hämtade mina piller och gick in till vardagsrummet och satt mig ner i soffan.

Jag hade ingen tv på, inga vänner var där, jag var helt ensam med mig själv.
Precis innan jag skulle stoppa in pillren i munnen hörde jag en röst i mitt huvud som sa:

-Vafan gör du ?
-Det här är inte du Tomas
-Du är menad för något större
-Sluta bete dig som du gör , du måste göra något och det är snabbt.

Från den kvällen började jag genast planera på vad jag skulle ta vägen.
Jag visste att jag aldrig kommer kunna bo här om jag ska komma bort från drogerna.
Där och då gjorde jag valet att jag ska lämna min hemstad för en andra gång och jag såg mig inte flytta tillbaka.

Jag hade målat in mig själv i ett hörn med droger, jobba på ett jobb jag ogillade och helgerna gick ut på supa mig dyngfull, ta droger och skapa problem.

Jag hatade mitt liv och det var dags att packa ihop mina ägodelar och flytta igen.

Jag är glad att jag äntligen vakna upp.

Jag måste ha valmöjligheter och frihet i mitt liv annars tappar jag motivationen att leva.

Jag har exponerat mig för slumpen och är öppen, glad, positiv,driven, vill lära mig nya saker och vet vart jag ska.
Framför allt vet jag:  Det är jag som reagerar och agerar = det är mitt liv och mitt ansvar.

Min kunskap är källan till mycket, och det är inget jag är född med.
Jag har aldrig  varit speciellt smart eller snabb lärd.
Jag har läst/lyssnat/tittat/skrivit och lagt ner tusentals timmar på mig själv för att lära mig.

Jag har alltid haft ett val
Om jag inte varit nöjd har jag ändrat på det
Om det inte gick att ändra fick jag acceptera det och gå vidare

En del saker som jag ändrat på har ändrats direkt och andra har tagit längre tid.
Det jag aldrig börjar ändra på kommer aldrig ändras, även om det är ett micro steg i rätt riktigt så rör jag mig ifal.

Jag gör små val dagligen medvetet eller omedvetet.
Det handlar om så lätta saker som om hur jag ska reagera på en situation.
Ska jag titta på det negativt eller positivt ?
Är jag medveten om att jag alltid försöker se sakerna i lösningsbaserad?

Jag var inte medveten att jag kunde välja förut.
Mina val jag gjorde då var oftast på den negativa och stängda sidan.
Jag hade gjort det så länge, det var en del av mig.

Så omedvetet valde min hjärna åt mig att tänka begränsat och luta mer åt det negativa tankarna.

När jag började medvetet göra mer val åt lösnings fokuserad och positiva sidan desto lättare var det att göra det,
det gav momentum.

Om jag inte tänkte mig för hamnade jag i min gamla inkörda bana snabbare än kvickt.

Men när du vet att du kan välja så varför inte välja o se det lösningsbaserad istället?