Varför började jag knarka?

Varför började jag knarka?

beachbum

Mina två år i Australien var över, jag hade skapat en helt ny livsstil som jag älskade.

Det var solen, havet och surfen.
Jag hade blivit en riktig beach bum.

Under tiden nere i Australien hade jag lagt ner mycket fokus på att försöka jobba bort min ilska och hat.

Jag la ner extremt mycket timmar på självhjälp.
Läste böcker, kollade på Youtbe, lyssnade och skrev för att försöka formulera om min hjärna.

 

 

 


 

Resan hem och där allt började.

Tomrummet som jag kände när jag reste hem från Australien går inte att förklara.
Det kändes som jag tappade mig själv och mitt liv som jag älskade.

Tiden hade i stort sett stått still hemma.
Det som var en stor skillnad var att jag inte kunde identifiera mig själv med min omgivning.

Jag såg på mitt liv med andra ögon.
Jag hade aldrig känt mig så vilsen och förvirrad någonsin.

Vissa av mina nära vänner höll då på med droger och jag vaggades bara in i det.
Det slutade med att de tomrum som jag kände fylldes med droger.

Vad som började med 1 dag i veckan spårade ur totalt till att jag använde det dagligen.

Jag slängde in piller i munnen samtidigt som jag drack mitt morgon kaffe innan jobbet.

Som folk röker tog jag piller.

Samtidigt som jag drack en öl krossa jag piller för att dra upp i näsan.

När jag skulle gå ut och promenera rökte jag gräs.

Vissa dagar hade jag fyra till fem olika substanser i kroppen plus alkohol.

 

varförbörjadejagknarka


 

Drogerna följde alltid med, de blev en del av mig.
Ibland kändes de som om att jag var ett vandrande apotek.


 

Dialogen jag höll med mig själv var något såhär:

-Det är inte mitt fel
-Jag kan inte göra något åt det
-Dem är mina vänner
-Jag har inga problem
-Jag behöver inte hjälp
-Ingen förstår mig

Hur jag än vred och vände på mitt liv försökte jag alltid lägga ifrån mig ansvaret.

Så varför hamnade jag där jag gjorde?

Omgivningen var en stor anledning
Det var vardagligt
Det var lättillgängligt
Det var normalt att vara stenad med många jag umgicks med
Det var spännande för att det var en helt ny värld för mig
Jag kände att jag tillhörde något igen
Jag var förvirrad och vilsen sedan intala jag mig själv att det gick att rädda med hjälp av droger
Känslan av att bara ”flyta iväg” och skit i allt var extremt skön eftersom jag mådde så dåligt
Jag kände att jag fick mer respekt av folk jag såg upp till och andra

Så istället för att söka i mig själv började jag knarka och fly från mig själv.

Det kunde lika gärna varit min undergång.

Gillar du artikeln? då kommer du älska det jag skickar på din mail