Ett kort stycke ur min självbiografi 18

Ett kort stycke ur min självbiografi 18

Det finns absolut inget lätt sätt att säga det här på.
Större delen av min uppväxt kände jag mig inte älskad för den jag var.
Det kändes som människor försökte få mig att vara deras bild av mig och inte vara Tomas.
När jag försökte ”passa in” började jag känna mig förvirrad, osäker, oduglig, maktlös och oälskad. Jag försökte göra de flesta personer lyckligare även om jag “körde över mig själv”. Det gjorde jag för att slippa frågor, argument, bråk och skuldkänslor. Mina osäkerheter i mig själv och rädslan gjorde att jag byggde upp en mur runt mitt hjärta där jag inte släppde in någon, inte ens min familj.  


Jag hörde ständigt hur mycket jag var tvungen att förbättra genom att höra fraser som; hur otacksam jag är, att jag är omogen, att jag är självisk, arrogant, uppkäftig, besvärlig och att jag ta hänsynt till andra människor. Mina demoner växte inom mig och jag hittade bevis överall på att jag inte dög som jag var och de ledde till att jag började må dåligt.


Vad hade hänt om omgivningen sett och mött Tomas som han är?

Att be andra människor om hjälp har jag omedvetet kopplat med ångest och skuldkänslor tack vare min uppväxt.

Ingen kunde veta vad jag kände eftersom jag sällan delade med mig.
Jag ”maskerade” oftast frågan om hur jag mådde eftersom jag var rädd för att öppna mig. Min tanke var att mina egna ord och känslor skulle användas emot mig.  Det hade hänt ett antal gånger att jag hade blivit utskrattad eller att människorna inte trodde på mig. Efter de gångerna slutade jag öppna mitt hjärta just för att “skydda mig själv”.
Orden tappade betydelse för mig. Om någon sa något positivt till mig väntade jag på hånskratten.  Jag väntade på att det skulle komma något negativt efteråt och om de inte gjorde det kunde jag ändå inte ta till mig det positiva eftersom mina osäkerheter på insidan sa något helt annat om mig.


Det kändes som att jag inte fick fram min vilja eller mina åsikter så människor förstod.  
Det skapade en extrem frustration inom mig, vilket ledde till att jag oftast blev arg och argumenterade med hjälp av ilskan.