Jag var inte bra nog

Jag var inte bra nog

Jag-tittade-på-mig-själv-i-spegeln-och-hatade-det-jag-såg

När jag stod där naken och tittade på mig själv i speglen avskydde jag allt jag såg.
Min feta mage, mitt runda ansikt och hela mig, jag var fast i en kropp jag hatade.
Jag blev äcklad, jag såg bara brister och dem följde mig varje dag, varje minut och varje sekund.

”Det var en skugga som aldrig försvann”

Då lärde jag  mig hur mycket i vardagen som reflektera bilden jag hatade.
Skyltfönster,speglar,vattenpölar, bilrutor och mycket mera reflekterade mig.
Bara en enkel sak som att gå och bada med vänner som hade ”drömkroppar” enligt mig var extremt smärtsamt.
Denna kroppen och smärtan drev mig nästan till vansinne och jag bar med det som en osäkerhet väldigt länge.
Tills smärtan ledde mig att ta full kontroll över min kropp och forma den som jag ville.
Min kroppsfixering vart störd vilket ledde till att jag kom i min livs bästa form.
Jag tränade 10-15 gånger i veckan och fick dödsångest om jag åt en godis.

Alla mina problem skulle ”lösa” sig när jag fick ”drömkroppen” tänkte jag.
Dessa problem var bla dåligt självförtroende, jag avskydde mig själv som person, jag skulle hitta en tjej direkt eftersom alla tjejer älskade fina kroppar, jag skulle bli lycklig på riktigt.

När jag fick drömkroppen kände jag fortfarande samma självhat.

”Utsidan hade ändrats men min insida var den samma som innan”

 


Jag var ingen klippa i skolan, jag fuskade hellre än att göra allt som jag skulle.
När jag ”fick tillbaka” en uppsats på svenska var det röd markerat överallt.
Fantasin var extremt bra fick jag ofta höra men grammatiken var riktigt usel.
Grammatiken har följt mig som en osäkerhet genom livet. Nu spränger jag bort den osäkerheten totalt genom att skriva min egen bok.  Jag ser fortfarande inte alla fel jag gör, men det blir bättre.
Första kapitlet kommer gå att köpas via hemsidan som en PDF inom några veckor, så håll utkik.

Matten då ?
Jag var bra på räkna i huvudet men jag kunde inte visa ”hur”  på papper.
Även om det var ett prov och de var helt omöjligt att fuska så dög det inte.
Där av börja jag även tvivla på mina kunskaper i matte.

”Det var inget ämne som jag varken var bra på, hade lätt för eller tyckte va roligt”


 

Vad var jag bra på ?

Göra allt utom att sitta tyst på en stol och lyssna på en oinspirerande lärare.
Så som att prata med mina vänner, skämta, skratta, hitta på sattyg .
Hitta andra lösningar som gick snabbare och var bättre enligt mig så som att fuska mig fram.

Vad hade hänt om de hade haft inspirerande och fantasifulla kurser i tex kommunikation, entreprenörskap, ledarskap och självinsikt ? 


 

“Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a tree, it will live its whole life believing that it is stupid.”

Vill du hitta din egen väg?