Är du en samhälls Zombie?

zombie-t-shirts

Du är menade att gå till ett jobb resten av ditt liv som du inte tycker är kul, inspirerande, utvecklande eller tillfredsställande.
Du ska jobba 7-4 eller 9-17 för att komma hem och sätta dig vid tvn tills du går och lägger dig.
Du skiter i din kropp och din hälsa, varför ska jag hålla på fjolla med träning det tar bara tid?
Du är sjuk väldigt ofta eftersom du skiter i vad du stoppar i dig.
Du tappar dig mer och mer för varje dag, du dör alltså lite mer på insidan för varje dag som går.
Du har inga drömmar längre, du har inget driv, du har inget ”liv” kvar i dig.
Du går numera runt som ett tomt skal och du känner,tycker eller tänker inte ens.
Du kanske har en sambo som längtat efter dig hela dagen som du väljer bort framför tvn.
Hon/Han vill prata med dig men din närvaro är skandal och du borde skämmas.
Livet har försvunnit ur dig, de mesta av attraktion din sambo kände när ni träffades har försvunnit eftersom du tappat dig själv. Förhållandet är ju ”bra” och ”säkert” eftersom vi varit ihop ett tag tänker du.

”Livet händer”  jag har fått en del av det jag också.
Det kommer alltid hända, det är hur vi agerar efter det hänt som är intressant.

Det tragiska är om ”livet händer” och du är personen som lägger dig på rygg och väntar.
Insatsstyrkan kommer inte, livgardet kommer inte, stålmannen eller catwomen kommer inte, du är själv!
Det är ditt ansvar! Du kommer bli tvungen att ställa dig upp själv! Så länge du kan se upp, ställ dig upp, så länge du andas ställ dig upp, om du inte kan stå och gå, kryp fram. Om du inte kan göra det för dig själv, gör det för andra människor, men ligg inte kvar , anpassa dig inte till ett offertänk.


 

”Du får vara din egen stålman/kvinna.”

Du säger att”livet serverande mig det här” och jag kan inte göra något åt det.
Det som förvånar mig är att du ifrågasatte de aldrig, du gav bara upp direkt.
Börja tänka och agera istället innan ”livet händer”.
Om du har en relation vårda den nu innan det är för sent, tänk ”hmm” varför var han/hon attraherad av mig från början, varför tittar hon och jag ner i mobilen när vi ”pratar”? , hur kan jag göra relationen bättre? vill jag ens ha den här relationen? om du hatar din kropp gör något åt det? Om du vill lära dig saker eller förändras, börja med kunskap? Fråga dig själv varför sitter jag framför tvn varje dag? älskar jag det så mycket eller försöker jag fly? varför har jag inga drömmar?  Varför tar jag inte ansvar? Är jag rädd för livet? varför är jag en zombie ?

Nästa dag vaknar du upp efter du snoozat 5 gånger, du lovade dig själv att inte snoooza men titta vad som hände.
Gamla vanor,  du inser att du har ungefär 10 minuter på klä på dig och stressa iväg till jobbet.
När du tillslut kommer till jobbet är du 30 minuter försenad tack varje ”bilköerna” som är varje morgon samma tid. Du inser inte hur patetisk du faktiskt är när du skyller ifrån dig på dem.

”Om du tänkte längre än näsan skulle de inte vara ett problem med köer eller stress. Du skulle kunnat jobbat på din dröm , du skulle kunnat känt en känsla av tillfredsställelse, du skulle kunnat jobba på din relation, din kropp, din hjärna, din attityd.

”Vi har oftast kontroll på hur våra dagar börjar och slutar.”

När du ”jobbat” i 2 timmar tar du en kaffe med knut som börjar berätta om sitt liv: Jag har så mycket problem, det är så mycket med mitt liv, min relation med min fru blir sämre, vi pratar knappt, mina barn känner jag knappt,  min vikt bara ökar, jag sover dåligt, stressen inombords håller på äta upp mig, det är sån jävla stress varje morgon, måndagar suger,  jag går till doktorn för att få mediciner, jag får fel mediciner, Jag går till psykologen för att få ditten och datten men inget hjälper. Det är inte mitt fel, jag kan inte göra något åt det.

Första tanken som troligtvis slår dig är : Fan va skönt att knut har det sämre.
Andra tanken jaha så det här är livet, det är så alla lever.

AMEN!?

Eller?

Är jag Messiah ? Nej, jag är Tomas Öberg som delar med mig av mina erfarenheter och tänk.
Är jag perfekt varje dag? Nej långt från.

Det är lätt för mig att sitta och skriva om att de bara är att ”resa” på sig.
Jag vet själv att det är skitsvårt att resa på sig ibland, du kanske precis blivit golvad av livet.
Men tänk såhär, det som hänt har hänt, varför klandra dig mera? fråga dig själv varför känner jag skuld?
Varför är jag nere?

Säger jag att du inte får vara ”nere” eller känna sorg och smärta? 
Absolut inte, du är en människa men stanna inte där för länge.
Jag har gjort det och de blir inge bra.
Det finns även folk som har det ”värre” och som ändå är lyckliga.
De har inte ens rinnande vatten eller vet vart de ska få tag i mat för dagen.

”Om du är olycklig så hitta någon som har det ”värre” och hjälp den personen, då kommer du troligtvis börja känna tacksamhet till dig själv och världen igen.”

Jag säger: börja bena upp dig själv och ditt liv nu innan det är för sent.
En livskris händer för att livet vill väcka oss.
Använd ett verktyg som jag skapade när jag började bena upp mitt liv.
Det finns här som pdf helt GRATIS.